Efis med vänner

Det är mycket funderingar i mitt huvud nu. Det började igår när min vän Staffan bad mig följa med honom och vara rådgivare när han skulle till Schalins ringar. Visst är jag glad för hans skull men på något vis började jag känna mig ensam och övergiven. Jag vet att jag inte kommer att förlora honom som vän för att han ska förlova sig men jag kommer definitivt att vara nummer två nu. Dessutom känner jag mig lite avundsjuk för att jag inte har någon att köpa förlovningsring till. Jag har aldrig tänkt i de banorna förut men nu känns det som om mitt huvud bara fylls av allt som jag vill göra i livet men ännu inte har hunnit. Kommer jag att hinna göra allt jag vill? Eftersom jag vill göra så mycket måste jag börja nu om jag ska hinna med allt. Jag ska leva livet fullt ut varje dag från och med nu för man vet ju inte vad som händer imorgon.

Jag vet inte riktigt vad jag har gett mig in på men i år ska jag åka Vasaloppet. En vän som arbetar i Norge stafettläkare sedan ett par år tillbaka har fått upp ögonen för längdskidåkning som är enormt stort där. Det är nationalsporten och i stort sett alla åker det och nu gör han också det, även då han är i Sverige. Jag åkte mycket i mina yngre dagar men så förra året så lyckades han övertala mig om att vi skulle åka Vasaloppet tillsammans i år. Jag var inte helt nykter då jag sa ja men det är en rolig utmaning och vad passar bättre än att göra det i år då Vasaloppet fyller 100 år. Loppet har såklart utvecklats mycket och för 100 år sedan var det inte ens skidspår utan deltagarna åkte i djupsnö. Jag har tränat mycket inför loppet och tycker det ska bli kul och jag hoppas att jag tar mig runt innan de drar de ökända repet.

Nu när de flesta är vaccinerade är det äntligen dags att ta upp det sociala livet igen. Dessutom har jag haft Dåderman hemma hos mig för att renovera badrummet och nu när det var klart bjöd jag hem några vänner på middag. För ett tag sedan satt jag och en av de inbjudna vännerna och pratade om godiset Ahlgrens bilar och han påstod att alla smakade likadant. Efter en googling visade sig att han faktiskt kan ha rätt med det påståendet. Det visar sig nämligen att det enda som skiljer de olika färgerna åt är färgämnet. Fast jag hävdar att åtminstone den gröna ha ren skarpare smak än de andra men till saken hör ju att vi faktiskt äter med ögonen också. Vad är då bättre än att utföra ett blindtest på en fest då ett flertal vänner är samlade för att avgöra den här livsviktiga frågan? Det var ett spännande test och det var faktiskt inte någon som hade alla rätt på vilken färg de åt. Om middagen med vin var boven i dramat ska jag inte yttra mig om men de flesta tog rätt på den gröna bilen.

Har ni sett att det numera finns ett vin som är helt lila? Det heter Purple Reign och kommer från Australien och finns med olika druvor, även mousserande. Det är inte druvorna som ger vinet den lila färgen utan de tillsätter växter. På mitt systembolag fanns det inte ännu men jag hoppas att det kommer snart, i mitten av augusti ska jag på inflyttningsfest nämligen. Jag har en lila vän, ni vet en person som är galen i en viss färg och använder det på både kläder och inredning, som köpt en lägenhet i Upplands Väsby. Det vore en sådan perfekt att ge till henne.

Jag tränar inte på gymmet nu under corona men däremot är det säsong för längdskidor och det är en mycket trevlig träningsform. Jag och min kompis Staffan brukar åka en slinga på fem kilometer vilket jag tycker är lämpligt. Det blir tight med tid ibland att motionera efter jobbet men jag ska köpa protein som jag kan ta på arbetet innan träningen. Sist vi var ute och åkte skidor berättade Staffan en sådan otrolig sak om noshörningen Nelson. Ni kanske minns hysterin kring noshörningsungen som föddes på Kolmårdens djurpark för flera år sedan men som dog. Hela Sverige följde kampen men Kolmårdens djurpark tackade nej till ett minnesmonument. Istället kremerades Nelson och vid milleniumskiftet lades askan ner under Lars Vilks konstverk Nimis som ligger i Skåne. Alltså det finns så många otroliga vändningar i den här berättelsen men att Nimis även var en grav hade jag ingen aning om, visste du?

I helgen pratade jag och mina vänner om det är läge att köpa lägenhet. En av mina kompisar har länge letat efter en lägenhet att köpa men priserna har varit för höga och det har blivit budgivning på nästan alla objekt som hon har varit intresserad av. Nu är det många som tror att priserna kommer gå ner en del i och med Covid-19. Själv tror jag att det bara kommer bli en stor nedgång i priser om ett vaccin dröjer. Jag har tipsat henne om en del lägenheter till salu hos Restate.

För några dagar sedan hängde jag med en kompis som testade en ny e juice. Den doftade så gott att jag bestämde mig för att försöka få samma doft här hemma. Jag valde att satsa på doftpinnar! När jag sprang in på Åhlens hittade jag doftpinnar från Rituals på rea och det blev ett antal förpackningar som nu står utplacerade på olika platser här hemma. Visste ni att dofter påverkar vår sinnesstämning? Jag hade ingen aning om det innan jag började läsa på när jag kom hem. Lavendel har en lugnande effekt så en sådan doft har jag i sovrummet. Än så länge kan jag inte utvärdera om det stämmer att dofter påverkar våra känslor, men det sägs att det bara ska ta 20 minuter innan det händer så ikväll ska jag försöka känna efter ordentligt om det ligger någon sanning bakom.

Jag och en vän hade bestämt oss för att ta en gemensam shoppingsväng under förra helgen – vilket blev sagt och gjort. Jag hittade en superfin blus, ett par snygga skor och ett halsband som är “to-die-for”. Min vän hittade också några fynd; en klänning, ett par örhängen och en parfym. Under dagen hann vi avhandla mycket som vi inte hunnit med tidigare. När vännen gått en kurs i entreprenadjuridik via jobbet hade hon träffat en man som hon nu… Ja, hon vet inte om de fortfarande är på dejtingnivå eller om de faktiskt är tillsammans. Gränsdragningen däremellan är inte alltid helt självklar och just nu är de tydligen någonstans på den tjocka linjen. Även jag kunde komma med trevligt skvaller. En barndomsvän åt oss bägge har nyligt gått ut med att hon är gravid och väntar barn till sommaren. Det blev en trevlig dag med shopping och mycket skratt – en dag som gärna får symbolisera min vardag tillsammans med mina vänner!

När jag reser blir det oftast inom Europa, men den senaste månaden har jag drabbats av en jättestark längtan till Karibien. En bekant var där för några år sedan, och hon blev så förtjust i kulturen och människorna att hon blev kvar ett halvår längre än planerat. Härom dagen ramlade jag in på en blogg vars skribent varit i just Karibien. Hon skriver så varmt om Aruba som tydligen stoltserar med både supertrevliga människor och rosa flamingos på stränderna (läs mer på frequency.nu). När jag läser hennes blogg känner jag att jag bara måste dit och bo på det där boutiquehotellet med dess färggranna inredning. Jag googlade på Aruba och fick se att Tui, Apollo och Ving alla erbjuder resor dit. Jag blev helt kär i beskrivningarna av snövita stränder, stora kaktusar och karnevaler. Så nu blir det till att spara pengar, för till Aruba ska jag!